Den nya masterplanen för elflyg, som lanserades av svenska regionala flygplatser, syftar till att förbereda infrastrukturen för den kommande tekniken. Genom projektet Grön Flygplats ska flygplatserna arbeta i tre faser för att gradvis anpassa sig till elflygets krav. I den första fasen fokuseras på mindre elflygplan för skolflyg och privatflyg, där effektbehovet bedöms ligga på upp till 0,5 megawatt vid toppbelastning.
I nästa fas, som omfattar hybridelektriska regionalflygplan för 10–30 passagerare, förväntas effektbehovet öka till cirka 1,5 megawatt. Detta kräver en utbyggd elinfrastruktur och energilager för att hantera högeffektsladdning. Den tredje fasen innebär flera samtidiga avgångar med el- och hybridelektriska flygplan, vilket kan öka effektbehovet till över 3 megawatt.
Enligt masterplanen är det viktigt att hantera effekttoppar vid laddning snarare än den totala energiförbrukningen. Energihubbar, mobil laddutrustning och lokal solenergi föreslås som lösningar för att jämna ut belastningen på elnätet. Projektledaren Mari Torstensson betonar vikten av att flygplatserna är redo när elflygen börjar operera, och att ett stabilt planeringsarbete kan hjälpa dem att undvika felaktiga investeringar.
Varje utvecklingsfas ställer nya krav, men det går att börja smått och bygga vidare i takt med att marknaden för elflyg växer.
Mari Torstensson, projektledare Grön Flygplats
