Den första nationella flexibilitetsbedömningen av det svenska elsystemet har nu publicerats av Svenska kraftnät. Rapporten, som är en del av EU:s elmarknadsförordning, visar att behovet av flexibilitet i elsystemet förväntas öka fram till 2035, drivet av en ökad andel förnybar energi och förändringar i elförbrukningen.
Analysen indikerar att flexibilitetsbehoven kommer att variera både över tid och geografiskt, med särskilt stora behov i elområde SE3. Rapporten framhäver att även om dagens resurser kan hantera många av de nuvarande behoven, kommer de inte att räcka till för alla framtida krav. Perioder med överskott av förnybar elproduktion förväntas bli vanligare, vilket ställer krav på ökad reglering och balansering av systemet.
Erik Böhlmark, enhetschef för systemmodellering på Svenska kraftnät, betonar vikten av flexibilitet i samband med den pågående elektrifieringen och utbyggnaden av förnybar elproduktion. Han påpekar att rapporten ger en bättre förståelse för var behoven uppstår och hur de kan tillgodoses.
Bedömningen har tagits fram i samarbete med distributionsnätsägare och Energimarknadsinspektionen, och har inkluderat en utvärdering av marknadshinder för flexibilitet. Böhlmark framhåller att det nära samarbetet har lett till en ny kunskapsbas som kommer att vara värdefull för framtida analyser av flexibilitetsbehov.
Enligt EU:s elmarknadsförordning ska denna typ av bedömning redovisas vartannat år, med nästa rapport planerad till 2028. Denna första bedömning utgör en viktig grund för att stärka försörjningstryggheten och utveckla elsystemet på ett kostnadseffektivt sätt.
Flexibilitet blir en allt viktigare resurs.
Erik Böhlmark, enhetschef Systemmodellering, Svenska kraftnät
