I dag ligger huvudnivåerna på 1 365 meter i Kiruna och 1 250 meter i Malmberget. En huvudnivå ligger under produktionsnivåerna och är den nivå där malmen samlas ihop och transporteras vidare upp ur gruvan.
Förstudierna ska bland annat utreda brytmetoder, ventilation, transporter och möjlig påverkan på lokalsamhällena. Enligt LKAB ska de ge underlag för kommande investeringsbeslut om nya huvudnivåer. Förhoppningen är att de nya nivåerna ska vara i drift i mitten av 2030-talet i båda gruvorna.
Brytning på större djup ställer andra krav på arbetsmetoderna, eftersom bergspänningarna ökar. LKAB:s direktör för affärsområde Järnmalm, Peter Richardson, pekar på elektrifiering och automation som en väg att utföra fler arbetsmoment säkrare.
”Genom elektrifiering och automation, med självkörande eller fjärrstyrda maskiner, kan fler arbetsmoment utföras på ett säkrare sätt och från andra platser än i gruvan”, säger han i ett pressmeddelande. Han nämner också nya miljötillstånd som en avgörande faktor.
Enligt Peter Richardson måste bolaget öka produktionsvolymerna och få ut mer värde av det som bryts för att kunna finansiera de investeringar som krävs.
LKAB har identifierat mineralreserver på cirka 0,9 miljarder ton och mineraltillgångar på ungefär 6,3 miljarder ton, inklusive den nya järnmalmsfyndigheten i Kiruna. Sedan starten 1890 har bolaget brutit cirka 2 miljarder ton järnmalm. Malmen innehåller förutom järn även fosfor och sällsynta jordartsmetaller.
Parallellt utreder LKAB en möjlig breddning av dagbrottet Leveäniemi i Svappavaara.










