Arbetsmiljöverket redovisade siffrorna den 21 oktober 2026 i samband med Skyddsombudens dag. Statistiken gäller de två verktyg som arbetsmiljölagen ger skyddsombud när samverkan på arbetsplatsen inte räcker.
Det första är begäran om åtgärder enligt 6 kap. 6 a § arbetsmiljölagen. Skyddsombudet kan kräva att arbetsgivaren åtgärdar brister, och om arbetsgivaren inte agerar kan ärendet skickas till Arbetsmiljöverket, som då kan besluta om förelägganden eller förbud. Det andra är skyddsombudsstopp enligt 6 kap. 7 §: vid omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa får skyddsombudet stoppa arbetet direkt. Håller arbetsgivaren inte med kan den begära att myndigheten häver stoppet.
Flest begäranden om åtgärder kom från vård och omsorg med 1 698 ärenden, följt av utbildning (738), offentlig förvaltning (679), transport och magasinering (671) samt handel (484). Bland begärandena om att häva skyddsombudsstopp dominerade vård och omsorg med 324 ärenden, följt av transport och magasinering (159) och byggverksamhet (82). Enligt Lana Tomic Lindberg, sektionschef på enheten för samordning av kontroll, präglas dessa branscher ofta av komplexa arbetsmiljöutmaningar, högt tempo och många risker.
Annons
Antalet begäranden om att häva stopp mer än fördubblades mellan 2019 och pandemiåret 2020 och har därefter återgått till mer normala nivåer. Det totala antalet skyddsombudsstopp är okänt, eftersom myndigheten inte kontaktas när parterna är överens om ett stopp.
Många stopp hävs, uppger Arbetsmiljöverket, eftersom myndigheten bedömer att det stoppade arbetet inte innebär allvarlig och omedelbar fara. Det är också vanligt att parterna själva hittar en lösning efter att arbetsgivaren kontaktat myndigheten, och att begäran då dras tillbaka. Lana Tomic Lindberg betonar att stoppet bara ska användas i akuta situationer och att parterna i övriga fall bör försöka lösa problemen genom dialog först.
Myndigheten har mött kritik från skyddsombud som upplever processen för att begära åtgärder som krånglig. Numera kontaktas alla skyddsombud som skickar in en ofullständig begäran personligen via telefon eller mejl, till exempel när det är oklart om de först vänt sig till arbetsgivaren. Webbformuläret har också fått vägledande text, och enligt myndigheten pågår arbete för att göra processen ännu tydligare.
