Inspektionerna riktas mot återvinningscentraler, deponier och verksamheter som återvinner elektronik, batterier, metaller, däck, bildelar och annat farligt avfall. Enligt Arbetsmiljöverket kan exponeringen leda till allvarliga hälsoproblem som astma, cancer och KOL.
Myndigheten uppger att det finns tydliga varningssignaler om att exponeringen för skadliga ämnen ibland är för hög och att kunskapen om hur man skyddar sig är otillräcklig. Målet är att få arbetsgivarna att arbeta systematiskt och förebyggande.
Vid inspektionerna kontrollerar Arbetsmiljöverket bland annat att arbetsgivaren har en aktuell förteckning över de kemiska riskkällor som förekommer eller bildas på arbetsplatsen, och att exponeringen inte överskrider de hygieniska gränsvärdena. Inspektörerna granskar också att hanteringen av alla riskkällor har undersökts och riskbedömts.
Annons
Dessutom kontrolleras att skyddsåtgärderna följer den så kallade åtgärdstrappan. Den innebär att arbetsgivaren i första hand ska försöka eliminera risken vid källan, till exempel genom att minska dammbildningen, kapsla in processer eller installera effektiv processventilation. Personlig skyddsutrustning, som andningsskydd, ska användas först som en sista utväg när alla andra åtgärder är uttömda.
Projektledaren Camilla Lindberg betonar i pressmeddelandet att myndigheten vill se tekniska och organisatoriska lösningar som tar bort riskerna innan de når arbetstagaren.
En del av bakgrunden till insatsen är projektet Green Metal Waste, en kartläggning av arbetsmiljön inom metallåtervinning som har genomförts av Karolinska Institutet och fyra arbets- och miljömedicinska kliniker. Enligt Arbetsmiljöverkets sammanfattning visade studien att en betydande andel av arbetstagarna utsätts för halter av damm och metaller som överskrider de svenska gränsvärdena.
Vissa arbetstagare hade förhöjda nivåer av skadliga metaller som bly och kvicksilver i blod eller urin. Var femte studiedeltagare hade dessutom förhöjda nivåer av fler än tio metaller samtidigt i blodet.
