Analysen beskriver en tudelad arbetsmarknad på järnvägen. För lokförare har lågkonjunkturen och den minskade godstrafiken dämpat efterfrågan på kort sikt. För de järnvägstekniska yrkena går utvecklingen åt motsatt håll, med ett växande behov kopplat till underhåll, modernisering och kommande investeringar.
Enligt MYH är bristen tydligast inom signalteknik. Utöver att åtta regioner rapporterar brist beskriver flera aktörer i branschen ett växande behov under lång tid framöver.
Myndigheten pekar på flera drivkrafter bakom kompetensbehovet: omfattande reinvesteringar i järnvägen, införandet av det nya signalsystemet ERTMS samt ökade krav på underhåll och robusthet i transportsystemet.
Annons
Joel Junros, analytiker på MYH, framhåller att signaltekniker, eltekniker och bantekniker blir avgörande för att Sverige ska kunna genomföra de järnvägsinvesteringar som planeras. Han konstaterar också att det har blivit svårare för nyutbildade lokförare att etablera sig, medan efterfrågan på järnvägsteknisk kompetens är fortsatt stor.
Enligt Junros hamnar kompetensfrågan ofta i skymundan när järnvägsdebatten handlar om nya spår, ökad kapacitet och stora investeringar. Utan personal som kan bygga, underhålla och utveckla järnvägen blir investeringarna svåra att genomföra i praktiken, menar han.
MYH bedömer att behovet av järnvägsteknisk kompetens väntas vara högt under överskådlig tid. Samtidigt är flera av yrkena relativt okända för allmänheten, trots goda arbetsmarknadsutsikter, enligt myndigheten.
MYH har i uppdrag av regeringen att analysera arbetsmarknadens behov av utbildningar inom yrkeshögskolan. Områdesanalysen omfattar en gruppering av yrkeshögskolans utbildningsinriktningar som kan kopplas till järnvägen.
