MCF och Trafikverket klassar mobilkranar som samhällskritisk funktion

Myndigheten för civilt försvar (MCF) och Trafikverket har beslutat att mobilkranar är en samhällskritisk funktion. Beslutet lyfter fram kranarnas roll för bygg- och underhållsarbete samt vid större olyckor och bränder. Mobilkranföreningens kanslichef pekar på hur ofta kranar behövs i samhället.

Reporter, bygg och anläggning

Publicerad Uppdaterad 1 min läsning

Mattias Josefsson, kanslichef på Mobilkranföreningen. Foto:Mobilkranföreningen
Mattias Josefsson, kanslichef på Mobilkranföreningen. Foto:Mobilkranföreningen

Mobilkranföretag hyr vanligtvis ut både kran och förare för specifika uppdrag, vilket skiljer sig från traditionella entreprenadföretag. Utbildningen till mobilkranförarare hos godkänd utbildningsgivare omfattar cirka ett halvt års teori och lärlingskap, med ett visst antal övningstimmar innan ett yrkesbevis utfärdas. Alternativt kan utbildning ske med handledare och distansdel via Mobilkranföreningen.

Förarna behöver dessutom typutbildning för olika kranmodeller. De vanligaste mobilkranarna i Sverige väger cirka 35–50 ton, medan de största kranarna kan hantera uppemot 3 000–4 000 ton. En normalstor kran kostar ofta runt 2 000–3 000 kronor per timme att hyra; större maskiner kan kosta upp mot 100 000 kronor per dag.

Varje lyft kräver en lyftplan där markförhållanden, framkomlighet, vikt och vindförhållanden bedöms, och föraren har det yttersta ansvaret för genomförandet. Transport av mobilkranar på väg kräver dispens från Trafikverket, och sådana dispenser kan ta dagar eller veckor att få. En EG-mobilkran får köra i 80 km/h om bommen transporteras separat; annars är tillåten hastighet 50 km/h.

Branschen är kapitalintensiv: investeringar i mobilkranar anges i källmaterialet från cirka 10–15 miljoner kronor upp till betydligt högre belopp, med tillkommande kostnader för underhåll och förarutbildning.

Mobilkranar är en nyckelfaktor för att hålla Sverige i gång.

Mattias Josefsson, kanslichef, Mobilkranföreningen

Företaget i artikeln

Dela artikeln

Om skribenten

Amir Khalil

Reporter, bygg och anläggning

Amir Khalil bevakar byggprojekt, infrastruktur, upphandlingar och samhällsomvandlingar inom entreprenad- och anläggningsbranschen. Han skriver löpande om kontrakt, byggstarter, tidsplaner och beslut hos entreprenörer, beställare och offentliga aktörer. Fokus ligger på att tydliggöra projektens omfattning, aktörer och betydelse för branschen.

Nyhetsbrev