Järnvägen byggs mellan Tallinn och den polska gränsen via Riga, Kaunas och Vilnius och vidare mot Warszawa på ett moderniserat järnvägsnät. Projektet är dimensionerat för persontåg i upp till 249 kilometer i timmen och för tunga godståg. Rail Baltica inför normalspår på 1 435 millimeter, vilket ska underlätta direkt trafik mot övriga Europa och bryta det tidigare mönstret med bredspår i regionen.
Sträckan passerar Suwałkikorridoren, en säkerhetspolitiskt känslig passage mellan Kaliningrad och Vitryssland, vilket gör banans möjligheter att transportera personal, fordon och materiel särskilt viktiga för Nato. Projektet ska också minska barriäreffekter i landskapet genom broar, tunnlar och passager för människor, fordon och djur.
Byggarbetet har kommit längst norr om Kaunas där omkring 9 kilometer räls lagts. De räler som lagts kommer från Spanien och sliprarna från Polen. En av de större konstruktionerna är en planerad 1,51 kilometer lång bro över floden Neris som ska byggas utan stöd i vattnet för att skydda det känsliga naturområdet.
Projektet har stött på förseningar och ökande kostnader, och ambitionerna bedöms vara större än den del av systemet som kan färdigställas till 2030.
Egentligen skulle vi ha haft ukrainska räler här.
Gintarė Urniežė, kommunikationschef för Rail Baltica i Litauen
Sträckning och säkerhetspolitisk betydelse
Rail Baltica förbinder Tallinn, Riga och Vilnius med en normalspårig bana vidare mot Polen och Warszawa. Banan ska underlätta godstrafik och snabba personresor samtidigt som den stärker möjligheten att transportera militär utrustning längs Natos östra flank. Suwałkikorridoren pekas ut som en särskilt känslig passage för regionens landförbindelse.
Teknik och byggstatus
Banan är dimensionerad för persontåg upp till 249 km/h och byggs med normalspår 1 435 mm. Cirka 9 kilometer räls har lagts norr om Kaunas, med räler från Spanien och sliprar från Polen. Byggprojektet inkluderar komplexa konstruktioner, bland annat en 1,51 kilometer lång bro över Neris utan stöd i vattnet.
