Myndigheten meddelade beslutet den 16 oktober 2026. Stödet gäller avskiljning, transport och permanent geologisk lagring av koldioxid av biogent ursprung, det vill säga koldioxid från biomassa som avskiljs från exempelvis industriella processer eller energianläggningar. Eftersom koldioxiden tidigare tagits upp ur atmosfären genom biomassa kan processen ge negativa utsläpp.
De planerade volymerna skiljer sig mycket mellan projekten. SYSAV planerar att avskilja 3,6 miljoner ton biogen koldioxid under stödperioden, Öresundskraft 1,26 miljoner ton och Renova 890 000 ton.
Pengarna betalas ut löpande under stödperioden i takt med att den geologiska lagringen har påbörjats, och de får användas till både investeringar och drift.
Annons
Den andra utlysningen stängde den 13 augusti 2026 och tre aktörer sökte stöd. Enligt Energimyndigheten har de projekt som får stöd uppfyllt samtliga krav i utlysningen och bedömts ha genomförbara planer för avskiljning, transport och geologisk lagring.
I en omvänd auktion tävlar aktörerna om att erbjuda negativa utsläpp till lägst stödnivå per ton koldioxid. Carl Mikael Strauss, enhetschef på Energimyndigheten, framhåller att intresset visar att det finns aktörer som vill utveckla bio-CCS i Sverige, trots att marknaden fortfarande är i ett tidigt skede.
Stödsystemet har utformats av Energimyndigheten på regeringens uppdrag sedan 2021 och godkändes 2024. Statens budget för systemet är 30,7 miljarder kronor fram till 2046. I den första utlysningen, i januari 2025, beviljades Stockholm Exergi 20 miljarder kronor och bolaget planerar att lagra över 11 miljoner ton koldioxid under stödperioden. Efter den andra omgången är cirka 29,3 miljarder kronor av budgeten fördelade.
Energimyndigheten ska nu följa upp och samla erfarenheter från de två genomförda utlysningarna.
