Skulden ökade med 55 miljarder kronor under året, motsvarande 5,8 procent. Kommuninvest hade räknat med omkring 3 procents ökning. Hela uppgången kom från kommunerna medan regionernas skuld var oförändrad.
Enligt rapporten förklaras drygt en femtedel av ökningen, omkring 12 miljarder kronor, av att fler leasingavtal nu bokförs som skuld. Utan den effekten hade skulden ökat med 4,5 procent.
Rapporten pekar också på ett tydligt skifte i investeringsmixen. Investeringar i vatten och avlopp, gator och energi svarade för 42 procent av kommunernas investeringar 2025, jämfört med 28 procent 2019. Kommuninvest beskriver det som att behoven i högre grad handlar om att rusta upp och ersätta anläggningar från 1950-, 1960- och 1970-talen.
Samtidigt ökade investeringarna i löpande priser med 17 procent mellan 2019 och 2025, men byggkostnaderna steg med 35 procent under samma period. Justerat för kostnadsutvecklingen investerade kommuner och regioner drygt 10 procent mindre 2025 än 2019.
Kommuninvest bedömer att låneskulden fortsätter att växa. Prognosen för 2026 är omkring 1 060 miljarder kronor, med ett osäkerhetsintervall på 1 040–1 080 miljarder kronor. Därefter väntas skulden öka med 5–6,5 procent per år och nå omkring 1 330 miljarder kronor 2030.
