Snöslungorna ersätter en äldre snöslunga och en maskin som ska moderniseras inför nästa vintersäsong. Båda sträckorna är utsatta fjällavsnitt där kraftiga snöfall och höga snödrivor återkommande påverkar framkomligheten. Där ska maskinerna fungera tillsammans med andra åtgärder som lavinlarm och snökanoner.
Trafikverket har också förenklat processen för att avropa nationella resurser. Syftet är att det ska bli lättare att sätta in rätt maskin där behovet är störst och på så sätt förstärka underhållsentreprenörernas egna snöröjningsresurser.
Enligt Trafikverket gör maskiner med rätt kapacitet för uppgiften att snöröjningen kan genomföras mer effektivt och att behovet av flera mindre enheter minskar. På större bangårdar finns dessutom maskiner som smälter snön på plats, vilket kan minska behovet av att köra bort snömassor med lastbil.
Annons
En större vintermaskin flyttas från Östersund till Gävle. Bakgrunden är att de stora godstågsoperatörernas rangerbangårdsverksamhet har flyttats från Ånge till Gävle. Placeringen ska ge bättre förutsättningar att snabbt röja spår och bangårdar i ett område där stora snömängder kan falla under kort tid, vilket Trafikverket framhåller som särskilt viktigt för godstrafiken.
Vid sidan av snöröjningen fortsätter det förebyggande arbetet. Ett exempel är trädsäkring, där träd som riskerar att falla över järnvägen tas om hand. Insatserna kan omfatta hela bandelar eller riktas mot platser där träd orsakar återkommande störningar.
Trafikverket har även beredskapsresurser utplacerade på olika håll i landet, bland annat mobila elkraftverk med en kapacitet på upp till 275 kVA. De kan ersätta eller komplettera den ordinarie strömförsörjningen beroende på situationen.
– Det handlar om att vara väl förberedd, använda rätt resurser på rätt plats och samarbeta med branschen för att kunna hantera störningar effektivt, säger Jonatan Lennartsson, enhetschef för Underhållsstyrning på Trafikverket, i ett pressmeddelande.
