Bakom ramverket står Johan Larsson och Per Erik Eriksson, båda professorer i byggproduktion och byggteknik vid universitetet. Utgångspunkten är att byggsektorn behöver nya, klimatsmartare produkter och effektivare arbetssätt för att minska sin klimatpåverkan, och att beställarna kan skapa bättre förutsättningar för det redan innan projekten startar.
Ramverket ska hjälpa beställaren att analysera sitt behov av förnyelse och innovation. Tanken är att beställaren först klargör vilken nytta som behövs och därefter anpassar både upphandlingen och sin styrning av projektet efter det.
Enligt forskarna riskerar arbetssättet i ett projekt att förbli detsamma om innovation bara läggs till som ett mål i en traditionell upphandling. För att nya lösningar ska kunna utvecklas kan det behövas andra krav, rätt kompetens tidigare i processen och en tydligare koppling mellan projektets mål och hur det följs upp.
– Innovationsambitionen måste få konsekvenser för hur projektet planeras, vilka kompetenser som involveras och hur arbetet styrs och följs upp, säger Johan Larsson i universitetets nyhet.
Ramverket bygger på en litteraturstudie som är färdigrapporterad. Nu prövas och valideras det genom fallstudier, intervjuer och workshops med branschrepresentanter. De preliminära resultaten pekar på ett glapp mellan offentliga beställares långsiktiga ambitioner för hållbarhet och samhällsnytta och de villkor som skapas i enskilda byggprojekt.
En viktig del i arbetet är att beställare tänker långsiktigt. Om leverantörer vet att efterfrågan på hållbara lösningar finns även i kommande projekt blir det enligt forskarna lättare att investera i ny kompetens och teknik.
– Genom en tydlig och långsiktig efterfrågan påverkar de också vilka lösningar marknaden väljer att utveckla, säger Per Erik Eriksson om de offentliga beställarna.
En slutleverans och publicering av hela ramverket väntas under första halvåret 2027.
