Rapporten konstaterar att inte alla av Sveriges 55 hamnar kommer att utses till strategiska noder, men att varje hamn måste kartlägga sin roll i systemet — lokal logistikanläggning, regional försörjningsnod, energihubb eller strategisk länk i internationella resurslinjer.

Tidigare forskning inom Trafikverkets branschprogram Hållbar Sjöfart, som Lighthouse driver, ligger till grund för analysen och vidareutvecklar mognadsmodeller för att avgöra vilken säkerhetsförmåga som är rimlig för respektive hamn.

Förstudien pekar ut finansieringen som en central utmaning. Eftersom många hamnar ägs av kommuner kan kostnaderna för nödvändiga uppgraderingar bli betungande för mindre välbärgade kommuner. Rapporten nämner också EU:s nya regelverk (AFIR) som kräver landström i större hamnar och anger kostnader för anpassning till mellan 1,4 och 1,8 miljarder kronor.

Som en konkret åtgärd föreslår rapportörerna att regeringen ger Myndigheten för civilt försvar i uppdrag att, i samverkan med berörda aktörer, etablera ett nationellt program för utveckling och validering av hamnars roll som säkerhetsnoder.

Projektet bakom förstudien har letts av forskare vid RISE och involverar bland andra Försvarsmakten, Branschföreningen Sveriges Hamnar och flera enskilda hamnar samt akademiska författare från Göteborgs universitet och Chalmers.

Hamnar handlar inte längre bara om kajer, kranar och terminaler. De handlar om att se till att samhällets viktigaste flöden fungerar – transporter, energi, information och försörjning – även när det utsätts för påfrestningar.

Mikael Lind, forskare på RISE