SGU: Svensk stål- och aluminiumindustri beroende av importerade legeringsmetaller

Rapporten identifierar krom, nickel, mangan, kobolt och volfram som avgörande för att ge stål och aluminium önskade egenskaper såsom hög hållfasthet, slitstyrka och korrosionsskydd. Både Sverige och EU är starkt beroende av import för dessa metaller, och SGU noterar att produktionen ofta är koncentrerad till ett fåtal länder, där Kina är en dominerande aktör.

Analysen omfattar även industrins användning av metallskrot samt tillverkningen av borrstål och hårdmetallverktyg. Återvunnet material utgör en betydande del av råmaterialförsörjningen, vilket minskar behovet av nyutvunna råvaror.

SGU varnar för att den ökade koncentrationen av produktion kan leda till störningar i leveranskedjorna vid exempelvis handelshinder eller geopolitiska konflikter. Rapporten är avsedd som underlag för myndigheter, företag och andra aktörer som arbetar med frågor kring råmaterialförsörjning och industrins konkurrenskraft.

Enligt rapporten låg stålets exportvärde nära 61 miljarder kronor under 2024.

Försörjningskedjorna för legeringsmetaller är ofta långa och komplexa. Råmaterial kan brytas i ett land, förädlas i ett annat och sedan användas i industriprodukter i ett tredje. När produktionen samtidigt är begränsad till några få länder ökar sårbarheten för störningar.

Roger Hamberg, statsgeolog på SGU

Centrala legeringsmetaller

SGU identifierar krom, nickel, mangan, kobolt och volfram som avgörande legeringsmetaller för stål- och aluminiumproduktion. Dessa metaller förbättrar mekaniska egenskaper och korrosionsmotstånd.

Återvinning och importflöden

Rapporten analyserar ursprunget för importerat material och hur mycket som återvinns inom industrin. Återvunnet material spelar en stor roll för råmaterialförsörjningen i Sverige.